ORD&SPRÅK/BOK

Tar dagens andra öl här på terassen på Atalafugne där jag ännu bor. Ligger vid Tanzania-gatan, men ingen kallar den för det. Dom har sina egna tecken, sitt eget språk och eget sätt att tänka.

Området hotellet ligger i kallas Bulgarien, för nångång låg det landets ambassad i environgerna. Går man upp längs Mozambique-gatan kommer man till Mexico och därifrån går det minibussar. Även nerför gatan, en bit, går det att ta sig till Bole, ett lite modernare område, invid flygplatsen som heter Bole International

Jag var till Bole igår, på Mama's Kitchen och lyssnade till en sångerska från Angola. Var sånt snattrande bland gästerna så det var svårt att uppfatta vad hon sjöng. Och mitt i allt gick strömmen också, men hon klarade sig med glans.

Tog en het pizza. Orkade bara med en öl. Ville också hålla mig i kragen för att hitta därifrån i mörkret. Det var ett jetset-ställe och förhållandevis dyrt. Ölen kostade 50 birr, fyra gånger mer än här, där den alltså kostar ca. 60 cent.

När det andra bandet började så orkade jag inte stanna kvar längre utan gick ut för att strida till mig ett någorlunda taxipris. Här finns det inga taxametrar. Orkade inte tjafsa mig till ett bättre pris än 200, en tia. Det var en bit och den enda riktiga hållpunkten jag hade var Bulgarien och AU, Afrikanska Unionens ståtliga byggnader. Atelefugne hotell känner få till, och vi körde runt omkring AU, men hittade inte hotellet som ligger på Tanzania-gatan #418.

Men som sagt, det är det som står på kartan, men taxichaffisen känner inte till den, med det namnet. Och inga gatuskyltar finns det, och det mesta är skrivet med amhariska tecken. Frågade oss omkring och det tog ett tag innan vi fick rätt info från en annan chaffis. Då var min taxigubbe uppenbart irriterad. Han tyckte jag kunde ha ha haft telefonnumret till Atelefugne, vilket jag också tänkt ta med, men glömt. Man lär sig. Han fick några extra sedlar men muttrade ändå att det var en dålig deal.
Tänkte vakna tidigt i morse och ta mig en länk, men med tanke på gårdagen, och att jag varit däckad i 16 timmar, så sov jag hellre ut, av och till, till 9. Man har ju semester.

Min finska kontakt tog kontakt och frågade om vi kunde äta lunch imorgon och gav mig kontaktuppgifter till en musikskola som en finsk kantor jobbar med. Tog kontakt med Esko Siljanen per SMS och meddelade att vi får skjuta upp ett eventuellt besök till nästa vecka. Det var nog med avgaser idag och jag ville vila, istället för att strida med taxichaffisar i värmen. 26 grader idag. Vill ta mig dit med folklig minibuss.
Det är både tunn och dålig luft här i Addis även om den borde vara frisk så här högt uppe. Och dammigt. Och ibland tävlar den egna svettlukten ställvis med urinstank. Och då tänkte jag som så att vad skulle mamma säga nu: Vad har du dit och göra?

Köpte en bok med ordspråk idag där det bland annat sägs att man inte är gammal innan man ångrar mer än drömmer. Jag är väl på gränsen. Jag uppfyller en gammal dröm och den är kanske inte alltid vad man trodde att den skulle vara. Men det kanske finns en mening med att jag är här, skriver detta och lever vidare.

Det är mycket som är eländigt här, bl.a. bostäderna. Tiggarna är många och lever på gatan. Den allra värsta såg jag igår, en man utan ben som rullade omkring i rikemanskvarteren. Måste titta bort. Gav några slantar till en behövande mor och hade snart ett helt gäng efter mig. Svårt att veta vad som är bäst. Att ägna sitt liv åt det goda, det man tror på, men hur? Måste man komma till tro och förskjuta cynismen? Det finns många ordspråk som försöker fånga sanningen. Det är handlingarna som visar vem du är, inte orden.

Och orden hoppar hit och dit på dessa moderna apparater, liksom tankarna.